• EU-reglerna för betesmark ändras igen:
Information från Jordbruksverket 2008-11-21:
Nu finns ett ramverk för definitionen av svensk betesmark
En av de frågor EU:s jordbruks- och fiskeministrar har beslutat om den här veckan i den så kallade hälsokontrollen var stödet för de svenska betesmarkerna. Jordbruksverket fortsätter nu det arbete som har pågått under hösten med att göra om definitionen av betesmark och se över möjligheterna att flytta över en del av stödet för betesmarkerna från gårdsstödet till delar av landsbygdsprogrammet.
- EU har satt en ram — nu återstår att lösa hur definitionen av betesmark ska se ut. Vi måste göra tydligt vad som är betesmark och vad som inte är det. Vi kommer att diskutera Jordbruksverkets förslag med intresseorganisationer och näringen inom kort, säger Anders Elfström, chef för regelutvecklingsenheten.

Träd men inte buskar
Sverige hade före ministermötet lämnat in önskemål om hur den svenska definitionen av betesmark ska se ut i gårdsstödet. Mötet godtog Sveriges önskemål om att det ska få förekomma 60 träd per hektar i betesmarker med allmänna värden och 100 träd per hektar i betesmarker med särskilda värden. Nu handlar det om att hitta en lösning även för hur buskar och andra element som inte är jordbruksmark ska behandlas i stödsammanhang. EU har varit tydligt med att element som inte är stödberättigande ska tas bort från ansökan, men har samtidigt förklarat att det kan finnas undantagsmöjligheter för buskar och andra element om de har särskilda värden.

EU har klargjort att det kan få finnas fler än 50 träd per hektar betesmark. Samtidigt ställs krav på att reglerna för betesmark ska vara mätbara och kontrollerbara för både myndigheter och jordbrukare. Detta innebär att en trädgräns fortfarande ska användas men att denna kan vara högre än 50 träd per hektar.

- Vår målsättning är att ingen värdefull mark ska försvinna på grund av reglerna för gårdsstöd. Det är viktigt att samtliga betesmarker och slåtterängar sköts så att deras värden bevaras. För att åstadkomma detta kan krävas att Jordbruksverket ser över och ger förslag till regeringen om eventuella åtgärder i miljöersättningarna för betesmark, menar Anders Elfström.

Konsekvenser för jordbrukare
En konsekvens av att definitionen av vad som är betesmark inte är färdig är att informationen om 2009 års stödansökan kommer att skickas ut till alla jordbrukare i två omgångar. Informationen om stöd för betesmark kommer att komma efter det vanliga SAM-utskicket.

Kontaktpersoner för journalister
Anders Elfström, chef för regelutvecklingsenheten, 036-15 50 38
Birgitta Ek, chef för stödavdelningen, 036-15 62 70, 070-359 46 20

• 2007: Föreningen Gutefårets revisor ger sin styrelse svidande kritik:
Föreningen Gutefårets revisorn skriver:
• "I dialog med styrelsen har flera medlemmar uppfattat styrelsens hållning som auktoritär, prestigebunden. Detta bör den nya styrelsen begrunda eftersom det påverkar föreningskulturen negativt. "
• "Det bör vara en fördel att föreningen är fristående i förhållande till samverkande myndigheter. Lämpligheten av att tjänstemän anställda inom samverkande myndigheter ingår i föreningens styrelse kan därför ifrågasättas."
• "Avelsrådets och styrelsens olika uppfattningar om hur föreningen ska verka för att bevara gutefåren ur kulturhistoriska och genetiska synpunkter har under lång tid ställts mot varandra. Avelsrådet har hävdat en försiktighetsprincip. Styrelsen har stått för en mer liberal linje.
Årsmötet 2006 beslöt att avelsrådet under verksamhetsåret, på uppdrag av årsmötet, skulle arbeta vidare med genbanken. Beslutet ogiltigförklarades senare av styrelsen av formella skäl – då ingen motion lämnats in i ärendet. Årsmötets tydliga vilja att tillämpa ”försiktighetsprincipen” borde ha möts med större lyhördhet från styrelsen! "
•"Att kassören själv, i sina andra roller inom styrelsens ansvarsområden, disponerar övervägande delen av föreningens kassa (75 % av årsbudgeten) har föranlett kritik från tidigare revisorer. "

• Föreningen Gutefåret bildar s.k. "genbank" tillsammans med Elitlamm
Styrelsen för Föreningen Gutefåret planerar nu att bilda en genbank tillsammans med Elitlamm.
För att bli en riktig genbank måste dock en registrering föregås av en granskning av härstamningsuppgifterna för de djur som ska anslutas. Kontrollen måste omfatta så mycket det går. Linjer med inkorsningar eller bristfällig dokumentation kan inte godkännas. Konflikten om detta är skälet att det finns två rasföreningar för gutefår.